Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:44.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.

Det kommer ständigt nya studier med olika hälsoråd angående kosten och fysiskaktivitet om hur vi ska undvika fetma, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdomar.Intresset av proteinets effekt på uppbyggnad av muskelmassa vid fysisk aktivitet harökat. Detta har medfört ett stort urval av olika drycker med proteintillskott påmarknaden, främst ur animaliskt ursprung.Syftet med detta examensarbete var att ta fram en vegetabilisk proteinberikadhavredryck som förväntas hjälpa kroppen vid återhämtning. Arbetet innebar att utvecklaett recept baserat på de Nordiska Näringsrekommendationer 2004 (NNR) med fokus påprotein, kolhydrater och fett. Delmålet var även att utesluta allergener. Dryckenbaserades på ett medelvärde från de fysiskt aktiva och äldre människors näringsbehov,detta för att bredda den tilltänkta dryckens målgrupp.Fyra smaksatta drycker framställdes med olika energiinnehåll utifrån två olikahavredrycker, en naturell och en kalciumberikad.

Bönor har visats ha många hälsofrämjande egenskaper, bland annat en fördelaktig fördelning av makronutrienter och vatten, ett lågt kaloriinnehåll, låg fetthalt, långsamma kolhydrater och viktiga mineraler. Samtidigt vill Livsmedelsverket rekommendera en fyrdubbling av intaget av baljväxter hos det svenska folket. Genom att delvis ersätta animaliskt protein med protein från baljväxter menar Livsmedelsverket att intaget av mättat fett och överflödig energi kan minskas, och därmed minskar också risken att drabbas av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.Syftet med studien är att undersöka vilken attityd en grupp grundskoleelever har till att äta baljväxter, med särskilt fokus på bönor och linser, och att studera hur mycket bönor och linser de äter i dagsläget. Studien vill även pröva ifall eleverna kan få en mer positiv attityd till bönor och linser om de exponeras för olika måltidstillbehör som är baserade på bönor under en tid.Enkäter delades ut före och efter experimentet för att mäta skillnader i attityd mot baljväxter bland skolungdomarna, med frågor om deras attityd till baljväxter samt vegetarisk mat.Resultatet visade en positiv utveckling av attityden till baljväxter. Studiens sammanställda resultat påvisade en förbättrad attityd till baljväxter hos eleverna.

Fryst eller kyld sperma används ofta vid artificiell insemination på hund. Skador kan uppstå på spermierna under frysningsprocessen. För att spermierna ska bibehålla sin viabilitet och undvika skador tillsätts spädningsvätskor som bland annat innehåller sockerarter, antibiotika, glycerol och äggula. Äggula skyddar spermierna mot frysskador och bidrar till en ökad spermieöverlevnad, dock är mekanismen bakom detta ej helt klarlagd. Att äggula ingår i spädningsvätskan kan medföra en risk för mikrobiell kontamination och innebära ett problem vid internationell handel med sperma.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

Jordbruket står inför en rad utmaningar ? både i Sverige och globalt. Några av de viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra kväveläckage. Genom att odla baljväxter som fixerar sitt eget kväve minskas behovet av gödsling med syntetiskt kväve och därmed också risken för övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Om en fånggröda används efter baljväxten minimeras risken för urlakning ytterligare.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

På senare tid har konsumenter visat ett ökat intresse för näringsmässig kvalitet som innehåll av vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen hos frukt och grönsaker. Samtidigt är järnbrist den vanligaste och mest utbredda typen av näringsbrist globalt, även i industrialiserade länder. En allmän uppfattning verkar vara att animaliska produkter som kött och blodmat utgör den enda fullgoda källan till järn. Denna uppsats syftar till att undersöka om den uppfattningen grundar sig på att kött är den mest kända och omtalade järnkällan i västvärlden? Ytterligare frågor som belyses är; vad skiljer järn i växter från animaliskt järn när det gäller koncentration, biotillgänglighet och upptag? Vilka faktorer påverkar koncentrationen samt biotillgängligheten av järn? Hur påverkas dessa faktorer? Vilka exempel på övriga ämnen i växter finns som påverkar halten samt upptaget av järn till människokroppen? Hur kan effektiviteten av växter som järnkälla förbättras? Som metod valdes att göra en litteraturstudie.